In Affärsmodellspaning, Veckans affärsspaning

Också tidningsmakare kan tjäna pengar

Föga förvånande har världens smartaste tidskrift också tidningsvärldens smartaste affärsmodell.

Vid sidan av affärsmodeller har jag och Björn-Erik en mer världslig passion. Det är en tidning. Vi tävlar om att läsa den först, hitta de bästa artiklarna och klurigaste citaten. På torsdagen kan man få printversionen som nedladdningsbar fil, på fredagen köper du den för 55 kr i butiken eller laddar ner MP3-filen. Som prenumerant betalar du ungefär halva priset mot lösnummer, men då kommer den hem till dig i brevlådan på lördagsmorgonen. Just det, vi talar om The Economist.

The Economist är en stor läsupplevelse, vecka efter vecka och år efter år. Ibland en uppkäftig röst, ofta underhållande och alltid träffsäker – vare sig man delar åsikt eller inte. The Economist är ett av världens bästa nyhetsmagasin. Och den bygger på en briljant affärsmodell – så klart!

Utan signatur

Den som läst tidningen vet att den innehåller mycket text och desto mindre bild. Det är helt enkelt ordet som regerar. De flesta har nog också noterat att artiklarna saknar signatur. Det finns ingen officiell författare. Det är Tidningen som står bakom allt som skrivs. The Economists personal och ägare står enade och fast bakom det som publiceras.

Det är just det här som möjliggör tidningens affärsmodell. Kärnan av The Economist utgörs nämligen av en mängd utomordentligt skickliga redaktörer. Totalt består tidningen av ett sjuttiotal journalister. Med hjälp av dessa kan de använda sig av ett omfattande nätverk (ett värdenätverk) av frilansade skribenter som inget hellre vill än att bli antagna till The Economist. Redaktörens jobb är att anpassa artiklarna till The Economists principer och till det aktuella numret. Artikeln tillhör tidningen och är en integrerad del av en helhet.

Fullt genomförd affärsmodell

Affärsmodellen ger redaktionen tillgång till en bredare bas för sin rapportering. Förnyelse kan gå snabbare än på en redaktion med (alltför få) fast anställda journalister. Bland skribenter är det hög status att skriva för The Economist. De bygger sitt CV och får dessutom betalt.

The Economist har byggt sina strukturer för att stödja modellen fullt ut. Tidningen är delägd av medarbetarna och har i övrigt starka ägare i Financial Times och familjen Rotschild. Chefredaktören tillsätts av en oberoende styrelse.

Tidningen bygger på starka värderingar. I varje nummer finns dess ”mission” tydligt utskriven. Längst ned till vänster på sidan tre  – innehållssidan– hittar du i kursiv stil ”First published in September 1843…”  ”…to take part in a severe contest between intelligence, which pushes forward, and an unworthy, timid ignorance obstructing our progress.”.

Det är onekligen en hög ambition men den utförs faktiskt utan att bli vare sig tråkig eller pretentiös. Tvärtom är tidningen väldigt underhållande och oväntad trots sin respekt för fakta och saklighet. En klassiker är deras dödsrunor som tar upp livsöden på ett sätt som ingen annan. De är – trots kontexten – en sida av hoppfullhet.

Smarta kringtjänster

Runt tidningen har The Ecomist byggt upp forskning, sammanställning av statistik och konferens- och seminarieverksamhet. Tidningen har blivit en självklar internationell spelare med fakta och tydlighet som kännetecken. För läsare, annonsörer, medarbetare och ägare är det en ovanligt lyckad affärsmodell. Om du inte har prövat –välkommen till en ny värld!

/Linus

PS. Finns det då inte en rad kopior på en så framgångsrik affärsmodell? Jovisst! I Sverige fungerar veckotidningen Fokus på ungefär samma sätt. Entreprenörerna bakom tidningen var klart inspirerade av tanken med en liten kompetent redaktion och många frilansare. Fokus är en alldeles utmärkt tidning – men artiklarna är signerade!

Fakta om The Economist:

The Economist är en brittisk tidskrift som grundades 1843 av James Wilson. Den ges ut en gång i veckan och har sin tonvikt på internationell politik och ekonomi. Även nyheter inom vetenskap och kultur ges stort utrymme. The Economist räknas som en av de mest respekterade nyhetstidskrifterna i världen. Trots att den är baserad i London är tidningens största marknad USA. Tidningen grundades som en del i debatten om frihandel i Storbritannien – på den frihandelsvänliga sidan – och har alltid haft en liberal prägel. Ibland har detta resulterat i kontroversiella åsikter – exempelvis förespråkar tidningen legalisering av narkotika och prostitution. Varje nummer säljs i drygt 1,4 miljoner exemplar. Tidningen har de senaste tio åren vuxit i antal exemplar med över 150 procent i USA och med över 50 procent  i Europa. Chefredaktör sedan år 2006 är John Micklethwait som är född 1962.

Recommended Posts

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.