In Affärsmodellspaning

Affärsmodellbloggen har vid flera tidigare tillfällen skrivit om branscher i förändring och krafter som omformar näringslivet så att alla branscher berörs. Ett sådant skifte som kommer att bli märkbart de kommande åren  är generationsskiftet bland småföretagen – något som kommer att påverka både småföretagen själva och de investeringsbolag som väljer att gå in och investera i dessa. En rapport från Företagarna visar att cirka 25 % av landets företagare önskar trappa ner på fem års sikt, och ytterligare 15 % vill trappa ner på fem till tio års sikt. Även om rapporten inte är helt tydlig angående vad som avses med att ”trappa ner”, och hur detta skulle påverka verksamheten i bolagen, så står det klart att en anmärkningsvärd andel av Sveriges bolag på något sätt kommer att påverkas.

För de företagare som inte har en naturlig succession att se fram emot är det främsta alternativet att försöka sälja bolaget, något som kan innebära oanade svårigheter. Försäljningen är inte sällan den största affär en företagare genomför i sitt liv, och ofta avgörande för hans eller hennes ekonomiska situation – livet ut. Detta medför att försäljningen ofta är mycket påfrestande på ett emotionellt plan, vilket kan resultera i ett irrationellt beteende som en köpare kan finna svårt att bemöta. Men utöver de mer känslomässiga aspekterna som påverkar en ägare som säljer ett företag som denne själv en gång har startat, eller som funnits inom familjen i generationer, möts säljaren också av praktiska problem vid en försäljning.

Det främsta problemet som förknippas med försäljningar av mindre och ägarledda företag är att företagaren i princip är företaget. Köparen kan därför uppleva en stor osäkerhet i hur väl denne kan fortsätta att driva företaget när den tidigare ägaren väl har lämnat det. En del av den yrkeskunskap som säljaren besitter kan dokumenteras och leva vidare i form av t.ex. arbetsmetoder, men det finns också en mer abstrakt del av säljarens så kallade humankapital som är svårare att bevara; dess kontaktnät i branschen och personliga relationer med kunder och leverantörer. En förutsättning för en försäljning är därför att båda parter samarbetar för att minimera köparens osäkerhet.

Det stundande generationsskiftet är dock inte odelat negativt och problematiskt, utan innebär också möjligheter. Det ökade utbudet av bolag som går till försäljning de kommande åren kommer medföra affärsmöjligheter som inte bara är lukrativa i ett rent ekonomiskt perspektiv, utan också tillåter investerare att visa sitt ansvarstagande i den viktiga samhällsfråga som generationsskiftet bland småbolagen faktiskt är (även om få investerare kommer gå ur sängen för endast den sakens skull). Frågan är vilka grupper som kommer ta chansen och utforska de affärsmöjligheter som uppstår och vilka krav som kommer att ställas på dessa aktörer? En möjlig grupp är riskkapitalbolag och andra professionella investerare. Denna grupp har ett välstrukturerat arbetssätt när det kommer till investeringar men har historiskt sett inte arbetat mot små ägarledda bolag1 i så stor utsträckning, dels för att de anses mer riskfyllda men också eftersom deras affärsmodeller kräver större potentiell uppsida i varje enskild affär. En annan grupp är småföretagarna och andra entreprenörer. Denna grupp är väl förankrad i det lokala näringslivet och har god förståelse för hur mindre bolag fungerar, men saknar å andra sidan vana att arbeta på ett strukturerat sätt med investeringar i andra bolag. Det går alltså att resonera att professionella investerare måste anpassa sig för att kunna hantera små ägarledda bolag, eller alternativt att småföretagare och entreprenörer behöver ett mer strukturerat arbetssätt, utan att värdera var på detta kontinuum vi finner den optimala avvägningen.

De idéer som presenteras ovan verifieras till viss del av att en ny typ av investeringsbolag börjat slå rot på marknaden. Som exempel kan nämnas svenska Nischer och Fagerberg & Dellby samt åländska Evolver, tre investeringsbolag som specifikt vänder sig mot familje- och generationsskiftesbolag. Detta åtagande kräver att erbjudandet som riktas till säljaren anpassas efter dennes behov och förutsättningar; ett område som kommer föräras ett helt eget inlägg på Affärsmodellbloggen inom kort.

1Det är viktigt att påpeka att riskkapitalister har mycket god vana att arbeta med små och nystartade bolag, ett område som brukar omnämnas Venture Capital. Däremot är mogna små- och familjeföretag ett område som inte rönt så mycket intresse hos riskkapitalbolagen, till stor grund på grund av det höga ägarberoendet.

 

Recent Posts

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.