Den första prompten ger en rådiamant, inte ett färdigt svar

Henrik Ekstam är utbildningsansvarig och en del av AI-teamet på Cordial. I den här artikeln delar han sina tankar om hur man bör förhålla sig till AI inom verksamheten. Tillsammans med flera kollegor, som arbetat konkret med de här frågorna hos kund, har han formaliserat en del av tänkandet i en onlineutbildning i AI-strategi den 23 juni.

— — — —

 

AI kan skapa enormt mycket material på mycket kort tid. Det är en av teknikens stora styrkor. Men det är också en av de vanligaste fallgroparna. Första svaret från en AI-tjänst är ofta välformulerat, strukturerat och rimligt. Det låter hjälpsamt. Det ser färdigt ut. Det är sällan helt fel. Men det är ofta just det som är problemet.

”Värdet uppstår i slipningen.”

Svaret är rimligt, men saknar kontur. Det rör sig mot mitten. Det ger det sannolika svaret, det plausibla svaret, det svar som passar bäst givet allt det material modellen har tränats på. Det gör inte svaret värdelöst. Det gör det ofärdigt. Den första prompten ger sällan den färdiga juvelen. Den ger en rådiamant. Värdet uppstår i slipningen.

AI ersätter inte omdöme

Starkt kunskapsarbete blir starkt därför att någon har valt vad som spelar roll. Någon har formulerat en vinkel, valt bort alternativ, skärpt resonemanget och tagit ansvar för den slutliga formen. Det arbetet försvinner inte med AI. Det blir snarare ännu viktigare. AI kan ta fram fler alternativ, snabbare. Den kan hjälpa oss formulera, jämföra, strukturera och pröva. Den kan skapa utkast, bilder, case, sammanfattningar och analyser. Men den avgör inte automatiskt vad som är relevant, vad som ska väljas bort eller varför den slutliga formen är rätt. Det är fortfarande mänskligt arbete. AI skapar möjlighet. Omdöme skapar värde.

Ibland ska AI inte vara svaret, utan scenografin

Under en utbildning i verksamhetstransformation ville vi att deltagarna skulle kunna fokusera på principerna för transformation, utan att omedelbart fastna i sina egna organisationers historik, politik och pågående projekt. Vi behövde ett neutralt case.

AI hjälpte oss att skapa en fiktiv situation: ett arv från faster Agda, en glassbutik, en större summa pengar och ett villkor. Om deltagarna inte lyckades få verksamheten att fungera skulle förmögenheten doneras till en annan stads ishockeylag. Det var medvetet lekfullt. Med AI gick det snabbt att skapa berättelsen, illustrationerna och stödmaterialet. Alla förstod att caset var påhittat. Det var själva poängen. AI löste inte verksamhetstransformationen. Den skapade en liten värld där deltagarna kunde tänka friare om transformation. I det fallet var AI inte tänkaren. AI var scenografin som hjälpte människor att tänka. Det är en viktig skillnad.

Vilken roll ska AI spela?

Många organisationer börjar AI-diskussionen i verktygen. Vilken modell ska vi använda? Vilka licenser ska vi köpa? Vilka use cases ska vi testa? Det är rimliga frågor, men de räcker inte. Den viktigare frågan är vilken roll AI ska spela i arbetet.

Ibland vill vi att AI ska vara ett lexikon. Något som hjälper oss kontrollera begrepp, sammanfatta fakta, jämföra källor och minska risken för fel. Ibland vill vi att AI ska vara ett skissblock. Något som hjälper oss formulera en ofärdig tanke, skapa alternativ eller bygga ett första case. Ibland vill vi att AI ska vara en analysmotor. Något som hittar mönster, klassificerar information eller ger bättre beslutsunderlag. Ibland vill vi att AI ska förstärka ett arbetsflöde. Den kanske kan föreslå nästa steg, skriva ett utkast, initiera en aktivitet eller hjälpa en människa att fatta ett bättre beslut.

Och i vissa fall börjar frågan bli mer långtgående. Kan AI agera inom ett definierat mandat? Kan den använda system, data och verktyg för att utföra delar av arbetet? Det är inte samma fråga. Om AI behandlas som ett uppslagsverk i alla lägen missar organisationen en stor del av värdet. Om AI behandlas som en kreativ partner utan gränser uppstår andra problem: ansvar, spårbarhet, informationssäkerhet och kontroll.

AI-strategi börjar i verksamheten

Det är därför AI-strategi inte kan reduceras till verktygsval eller en lista med use cases. En fungerande AI-strategi behöver svara på frågor som:

▶ Vilken sorts arbete ska AI stödja?
▶ När behöver vi korrekthet, verifierbarhet och spårbarhet?
▶ När behöver vi kreativt råmaterial?
▶ När handlar det om mönster, data och analys?
▶ När kan AI stärka ett arbetsflöde?
▶ När blir AI en del av vårt erbjudande?
▶ När får AI föreslå?
▶ När får AI agera?
▶ Och när ska AI inte användas alls?

Först när de frågorna är tydliga går det att börja prioritera. Då kan organisationen koppla AI till strategi, värdeerbjudande, värdeströmmar och de förmågor som behöver utvecklas.

Från AI-idéer till möjliga val

AI skapar inte automatiskt strategiskt värde. Värdet uppstår när tekniken kopplas till rätt problem, rätt arbetssätt, rätt ansvar och rätt förmågor. Det är här många organisationer befinner sig nu. De har testat. De har sett potentialen. De har många idéer. Men de behöver en tydligare struktur för att avgöra vad som faktiskt ska göras, i vilken ordning och under vilka villkor. AI-mognad handlar därför inte om att använda AI överallt. Det handlar om att förstå var AI hör hemma, vilken roll den ska spela och vilka begränsningar som måste designas för att tekniken ska skapa verkligt värde. Den första prompten kan ge en rådiamant. Men strategiskt värde kräver fortfarande att någon vet var man ska slipa.

Läs mer och anmäl dig till Crash course i AI-strategi här