Business case – säkra transformation med affärsarkitektur
Affärsmodellbloggen har flera gånger tidigare skrivit om olika typer av verksamhetsförändringar; om hur affärskrav bör användas vid förändringar och utveckling av affärsarkitekturen, samt vilket stöd en CIO behöver då affärsarkitekturen ska utvecklas.
Business case är ett begrepp som ofta används kopplat till transformationer och många av er läsare har säkert kommit i kontakt med business case i era olika uppdrag och verksamheter; business case på olika nivåer, med olika omfattning och med varierad koppling till faktiska realiserade effekter. Vad är då egentligen ett business case? Varför behövs det? Hur bör och kan det användas?
Transformationen av en affärsarkitektur medför både kostnader och investeringar, besparingar och intäkter. Ett business case beskriver och kvantifierar sådana ändringar och bidrar till det logiska resonemanget som en förändring bygger på. Det specifika innehållet i business caset kommer således att variera mellan olika transformationer beroende på de specifika förutsättningar som gäller för en viss transformation.
Ett business case hjälper beslutsfattare med en rad olika beslut som måste fattas före och under en förändring, vilket bland annat innefattar att:
- Förstå de ekonomiska konsekvenserna av en förändring
- Prioritera mellan olika förändringsprojekt, både pågående och kommande
- Följa upp projekt för att säkerställa att de identifierade effekterna i business caset faktiskt realiseras
- Fatta beslut om korrigerande åtgärder under en förändring
Innehållet i business caset är beroende av omfattningen av själva transformationen. Om hela affärsarkitekturen påverkas kommer business caset att behöva återspegla detta och ta hänsyn till alla dess delar. Om en verksamhet t.ex. har som målsättning att vid slutet av 2015 kunna ta sig in på en ny marknad med ett nytt erbjudande kommer sannolikt hela affärsarkitekturen att påverkas, från marknadslöfte ända ned till IT-funktionalitet. För att framför allt kunna estimera kostnaderna på ett korrekt sätt behöver business caset ta hänsyn till vilka kostnader som drivs av utveckling av allt från erbjudande, processer, organisation och styrning till IT.
Ett business case realiserar dock inte sig själv utan måste översättas till handlingsplaner för hur effekterna skall realiseras. Handlingsplanerna byggs upp av de olika delar som måste utvecklas, utan att tappa koppling till när olika affärer måste kunna realiseras, som exempelvis:
- Vilka erbjudanden behöver vi ha på plats när? Vilken utveckling behöver göras för att åstadkomma detta?
- Vilka delar av verksamheten behöver vi utveckla och när måste det vara klart?
- När måste ny eller uppdaterad IT-funktionalitet vara tillgänglig?
Om handlingsplanerna tydligt och klart beskriver vad som måste utvecklas när, vilka kostnader det driver samt vilka effekter utvecklingen förväntas få, så finns det också möjlighet att styra utvecklingen med hjälp av business caset. Genom att använda business caset aktivt under en transformation kan rätt korrigerande åtgärder göras vid rätt tillfällen och då säkerställa att de effekter som har definierats faktiskt realiseras.
Ett business case är därmed inte bara en viktig del av det beslutsunderlag som behöver tas fram till grund för att besluta om och påbörja transformationer. Det är också viktigt att använda i den fortsatta styrningen av transformationen så att vi inte tappar sikte på de effekter vi ska uppnå.