In School of Management

I The Economists “The world in 2013” ger författaren och kolumnisten Adrian Wooldridge sin syn på konglomerat, dvs de enorma paraplyorganisationer med uppbyggda av mängder av företag inom olika verksamheter. Dessa affärsjättar som främst under 60-talet kom att växa i både popularitet och storlek. Exempel på kända konglomerat är bland annat General Electric, Tata, Procter and Gamble, Virgin, Walt Disney och ITT, ett amerikanskt företag vars vd Harold Geenen som samlade allt från telefoni till försäkring under ett och samma bolagstak.

Anledningen till konglomeratens uppkomst var en tro på att ett företag som investerar och äger en bred flora av verksamheter inte blir lika sårbart för konjunktursvängningar, enligt principen att inte lägga alla ägg i samma korg. Det var även en tanke om att utnyttja företagets kompetens inom företagsbyggande för de olika företagen inom konglomeratet. Konglomeratens kärnverksamhet blev således att effektivisera bolag oaktat verksamhet bolaget bedrev.

Under 1970-talet kom dock kritiken mot konglomeraten. Fler och fler argumenterade för att kärnverksamheten borde vara just det: ett fokus på den verksamhet som ett bolag är skapat att bedriva, vare sig det är försäkring, telekom eller bilar. Investerare valde att själva placera sina pengar i en portfölj av bolag istället för att låta konglomeratens ledare göra detta val åt dem. Aktiemarknaden började tillämpa en konglomeratrabatt på bolag med, i deras mening, spretiga innehav.

Innebär detta då att det är det sista vi har sett av dessa konglomerat? Enligt Wooldridge kommer pendeln att slå tillbaka under 2013. Sin hypotes baserar han på tre huvudsakliga faktorer:

  1. Framfarten hos emerging markets, så som Indien. När det inte finns en stabil stat att sätta tillit till tar stora bolag med stora kassor saken i egna händer och investerar i verksamheter som bolaget självt behöver eller ser ett behov av hos folket. Exempel på detta är indiska Tatas sjukhus- eller stålverksamhet.
  2. Även i västvärlden kommer vi se mer av konglomeraten. Inte för att staten inte kan tillfredsställa de behov som folket har, utan för att bolag med mycket kapital tillgängligt kan (och kanske bör) använda detta för att göra lönsamma investeringar när många aktörer på den finansiella marknaden blir mer och mer riskaverta.
  3. Konglomenraten innebär en enkelhet för oss kunder i form av en kontaktpunkt till komplementära tjänster. Ett exempel på detta är Virgin som kan erbjuda allt från hotell och flygbiljetter till transferresor.

Vilka strukturella förutsättningar krävs då om konglomeraten fortsätter att frodas, samtidigt som andra företag med stora kassor börjar investera i bolag utanför sin egen kärnverksamhet? Och vilka krav ställer business casets synergieffekter på både det köpande och uppköpta bolagens arkitektur? För att ha möjlighet att genomföra ett lyckat bolagsförvärv krävs det att den eventuella köparen först och främst har en god bild av sin egen arkitektur, och bet genom vilka affärsmodeller företagets strategier realiseras. Det blir även väsentligt att känna till genom vilka processer och förmågor företagets affärsmodeller exekveras, samt hur de uppfyller företagets de krav som ställs av processer och förmågor.

Inför ett bolagsförvärv görs vanligtvis även en genomlysning, en så kallad due diligence ur ett finansiellt, legalt, marknadsmässigt och operationellt perspektiv. Utöver det bör även en due diligence göras ut ett perspektiv som  fokuserar på det tilltänkta uppköpets strukturer, och ställa frågor så som; ”Vilka processer kan och bör vara gemensamma för att skapa kostnadseffektivitet?” ”Vilka ska tillåtas vara lokala för att skapa differentiering?” ”Hur påverkar valet av processcentralisering organisationsstrukturen och hur pass långt bör vi decentralisera?””Vilka förmågor är unika för respektive bolag och vilka bör kunna uppfyllas av funktionalitet i ett gemensamt IT-stöd?”

Frågorna som rör realisering av uppskattad potential, effektivisering och effekthemtagning är många. Det vi kan vara helt säkra på är att de bolag som går mot att bli ett konglomerat först främst behöver göra sin hemläxa, och inventera sitt eget bolag. Kanske är det så att de framtida vinster man tänkt sig inte är så lätta att räkna hem ändå?

Det återstår att se om Wooldridges profetia om konglomeratens framfart slår in under slår in 2013. Oavsett vad blir det ett spännande år.

Recommended Posts

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.