In HBR Highlights

Where to find hypergrowth

Decembernumret av HBR tar upp intressanta ämnen på flera olika teman. Givet den ekonomiska inbromsningen som många tillväxtmarknader genomgår presenteras ett ramverk för hur multinationella företag kan etablera sig på så kallade frontier economies. I numret finns också artiklar om succesionsplanering, konkurrens på hälso- och sjukvårdsmarknaden och hur man kan arbeta med designen av onlineplattformar för att motverka diskriminering.

Mapping Frontier Economies

Globala storföretag har under de senaste decennierna haft ett stort intresse för tillväxtmarknader, men tillväxtjättarna Brasilien, Ryssland och Kina med flera går nu igenom en ekonomisk inbromsning. Kostnaderna för att förlägga sin verksamhet i dessa länder blir högre, och det är svårare idag än tidigare att importera och exportera till dessa länder. En konsekvens av inbromsningen är att multinationella företag istället visar ett ökat intresse för så kallade frontier economies, vilket är länder där medborgarna saknar ett pålitligt välstånd och landet präglas av korruption och ett godtyckligt rättsväsende.

Trots de risker och svårigheter som frontier economies medför utgör dessa 19 av de 25 länder med högst prognostiserad tillväxt under de kommande åren, och det finns därmed stora möjligheter. Myanmar, Mocambique, Vietnam och Rwanda är exempel på dessa 19 länder. I artikeln presenterar författarna ett ramverk för att identifiera om, var, och med vilka strategier multinationella företag kan etablera sig i en frontier economy.

Ramverket bygger på en utvärdering av marknaden i det aktuella landet längst två dimensioner; till hur stor del lönsamheten beror av konkurrens mellan företag snarare än regeringspolitik, och huruvida industrin består av inhemsk försäljning eller export. Denna analys leder till fyra kategorier av frontier economiesworkhorsescluster builderspowerbrokers och rentiers. För varje kategori presenteras en uppsättning risker, möjligheter och strategier. Författarna understryker att det är viktigt att ha tålamod, göra en varsam analys av den långsiktiga tillväxtpotentialen och att välja rätt strategi för att lyckas ta en framgångsrik position i dessa ekonomier.

Läs artikeln

Fixing Discrimination in Online Marketplaces

I internethandelns tidiga era gjorde anonymiteten på plattformar som eBay och Amazon att diskriminering till stor del kunde undvikas, och internet skapade således en mer jämlik handelsplats. Idag ser det annorlunda ut, på många handelsplattformar visas köpare och säljares namn och profilbilder, och missgynnade grupper möter samma typ av diskriminering online som i den fysiska världen. Ett aktuellt exempel är Airbnb, där en amerikansk studie visade att hyresförfrågningar från fiktiva profiler med namn som är vanliga bland svarta amerikaner var 16% mindre sannolika att godkännas jämfört med profiler med namn som förknippas med vita. De flesta som avböjde förfrågningar från profilerna med namn som är vanliga bland svarta hade heller aldrig tidigare hyrt ut sin lägenhet åt en svart gäst på Airbnb, vilket tyder på att vissa värdar är mer benägna än andra att systematiskt diskriminera användare utifrån hudfärg och namn.

I artikeln föreslår författarna ett ramverk för att designa en handelsplats som minimerar risken för diskriminering på grund av kön, etnicitet och andra faktorer. Det bygger på att hela tiden mäta och följa upp hur olika grupper lyckas med att genomföra köp på plattformen, om vissa får betala mer för motsvarande produkter osv. för att kunna motverka diskriminering. De skriver även att online-plattformar ska göra det de gör bäst, det vill säga experimentera. Genom att utföra slumpvisa och kontrollerade försök kan man hitta lösningar som motverkar diskriminering. Designvalen handlar sedan om att undanhålla information som kan användas för diskriminering till dess att transaktionen har godkänts, och att automatisera transaktionsprocessen så långt som möjligt. I Ubers app ser köparen exempelvis inte vem det är som kommer köra förrän man bokat en bil, vilket är ett exempel på hur man kan minimera risken för diskriminering genom att göra smarta designval.

Läs artikeln

Health Care Needs Real Competition

I den här artikeln riktar författarna kritik mot USAs sjukvårdssystem, som de anser är en ineffektiv opålitlig och enormt dyr lösning. Även om det finns en hel drös förslag på olika lösningar på problemet så argumenterar artikelförfattarna för att den bästa av dem är att ytterligare konkurrensutsätta sjukvården. I andra branscher ger konkurrens högre kvalitet och effektivitet, driver på innovation och sänker kostnaderna. Detta bör rimligtvis gälla även inom sjukvården.

Trots det försöker både vårdgivare och brukare hindra nya aktörer att ta sig in på marknaden, även om de kan erbjuda mer värde för pengarna på nya sätt. Författarna argumenterar för att värdeskapande måste vara centralt i vårdgivarnas strategier. Dessutom måste samtliga intressenter – försäkringsbolag, anställda, arbetsgivare och patienterna själva – bidra till en mer konkurrensutsatt vårdmarknad.

I artikeln identifieras fem katalysatorer som kan driva utvecklingen åt rätt håll: sätt patienten i centrum, erbjud valmöjligheter, sluta gynna hög volym, inför värdebaserad prissättning och gör resultatdata tillgänglig.

Även om Sveriges vårdsystem ser väldigt annorlunda ut mot det som finns i USA är den här artikeln ett intressant inspel i debatten om vinster i välfärden och hur man på bästa sätt förser sina medborgare med kvalificerad sjukvård.

Ett exempel på en av de nya aktörerna är det svenska bolaget Min Doktor som för några veckor sedan mottog priset för Årets Affärsmodellsutmanare på Business Model Awards!

Läs artikeln

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/vi-maste-varda-fler-billigare-och-battre-6805563

After the Handshake

Vi har det senaste året sett många exempel på vd-byten i svenskt näringsliv, ibland mer och ibland mindre lyckade. Enligt författaren till den här artikeln misslyckas en hög andel av nytillsatta vd:ar med sina uppdrag inom 18 månader från tillträdet. Ibland beror det på att man valt fel person eller att personen inte uppfyller de höga förväntningarna. Däremot – menar författaren till den här artikeln – beror det väldigt ofta på att övergången till en ny vd inte görs på rätt sätt. Övergångsperioden är ofta för kort, förberedelserna för små och de viktigaste intressenterna frånvarande. För att en ny vd snabbt ska komma in i rollen och prestera på toppen av sin förmåga krävs en rad förberedelser och ett stort engagemang från bland annat den avgående vd:n, styrelseordföranden och personalchefen. Om vd-bytet utförs på rätt sätt får man ut mer av den ofta långa och kostsamma process det innebär att hitta en kandidat till posten.

Läs artikeln

/Mats Svanberg och Stina Klingvall, Cordial

Senaste inläggen

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.