In Affärsmodellspaning, Business Model Safari

Människorättskämpar lever ofta farligt. De länder och regioner där de bäst behövs karakteriseras av våld mot oliktänkande och mot dem som verkar för öppenhet och transparens.

I syfte att stödja dessa personer lanserade organisationen Civil Rights Defenders i april förra året ett överfallslarm i form av ett armband som inte är större än en ordinär klocka. Natalia Projects överfallslarm bärs av den som behöver skydd och i händelse av ett överfall aktiverar bäraren larmet. Med hjälp av mobilteknologi skickas då en signal som anger bärarens exakta position direkt till såväl Civil Rights Defenders i Stockholm som till människor i bärarens närhet. Omvärlden kan också i realtid få reda på vad som hänt genom sociala medier.

Projektet har fått ett enormt genomslag och initiativet har potentiellt livsavgörande betydelse för en stor grupp användare. Det är ett bra exempel på hur modern teknik möjliggör kollaboration mellan människor. Drivkrafterna för detta samarbete är en stark empati, en manifesterad vilja till aktivt engagemang och en konkret nytta.  I Nataliaprojektet förenas dessa krafter på ett lika enkelt som genialt sätt.

När Jan Stenbeck i december 1987 lanserade TV3 använde han tekniken för att i grunden rita om delar av det svenska medielandskapet. Från London började de reklamfinansierade TV-sändningarna via satellit landa i de svenska vardagsrummen – och därefter var inget sig likt. Tekniken utmanade spelreglerna och skakade om de etablerade affärsmodellerna.

TV3 öppnade upp en värld som varit sluten och stängd av regleringar. Plötsligt fanns ett vidöppet fönster mot världen vilket trotsade den rådande ordningen. Uppstickaren och retstickan Stenbeck fick med teknikens hjälp en murbräcka som kunde slå hål på ännu ett monopol. Världen utanför kom i en enda stöt oss mycket närmare och oavsett om man gillade kanalens profil och innehåll ökade transparensen.

Demokrati bygger på öppenhet och transparens. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt att uttrycka sina åsikter fritt och har rätten att välja vilka som ska bestämma. Rätten att rösta nej finns men det är inte detsamma som att alltid få sin vilja igenom. Demokratier bygger i grunden på empati (vår mänskliga förmåga att känna för och med andra), på individuellt engagemang och på ett kollektivt samarbete. Det är en framgångsrik modell för att skapa förutsättningar för utveckling av samhällen och människor.

Musikbranschen har under de senaste tio åren genomgått en radikal omvandlingsprocess. Man kan med fog hävda att det är en bransch som brutalt kommit att demokratiseras. Den legaliserade streamingen med tjänster som Spotify och Deezer är demokratiska affärsmodeller där skivbolagen får betalt först när en kund lyssnat på en låt. Alla aktörer i musikindustrin har fått anpassa sig till de nya förutsättningarna där lyssnarna har makten genom att enkelt i handling kunna uttrycka sina preferenser i en marknad med hög transparens.

Kontrasten är stark till det avsevärt mer ”totalitära” tillstånd som rådde innan. Omvandlingstrycket ökade genom subversiva krafter som Napster och Pirate Bay. De verkade som gerillatrupper och utmanade den rådande ordningen. Men det var de legala alternativen som fick det att hända. Förändringen kom inte genom en palatskupp där makten togs med våld. Istället gavs kunderna möjligheten att med teknikens hjälp samarbeta och kollektivt förändra spelreglerna.

Det är starka krafter och de är i rörelse i en rad branscher. Företag som Tink, Qapital och Getdreams driver i Sverige på utvecklingen av de digitala plattformarna för sparande och utmanar de traditionella finansaktörerna. Vodafone lanserar i Europa tjänsten M-Pesa som är en enkel betalnings- och banklösning i mobilen som är sprungen ur Kenya. Tjänsten Über finns nu i 34 länder och utmanar den gängse taximodellen. Genom att i en app sömlöst koppla ihop resenärer med chaufförer gör Über städer mer tillgängliga. Gemensamt för dessa är att de är öppna, tillgängliga och transparenta.

Kraften i omvandlingsprocessen ska inte underskattas. Den möjliggörs av teknik och ju fler affärsmodeller som vinner framgång desto starkare kommer den att bli. Det kommer bli ett brutalt uppvaknande för många när kunderna vänder de totalitära affärsmodellerna ryggen.

Henry Fords vision var att demokratisera bilen, det vill säga att göra den tillgänglig för alla. Den gången fordrades massproduktion och standardisering för att kunna tillverka den så billigt som möjligt. I den digitala världen är spelreglerna helt annorlunda. Men precis som då är idén att möjliggöra för de många en framgångsrik väg att utveckla verksamheter.  Vi kommer med säkerhet få se mer demokrati i affärsutvecklingen framöver.

Recommended Posts

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.