In Affärsmodellspaning, Business Model Safari, School of Management

Header Linus2[4]

”Om du inte vet vart du ska så spelar det inte heller någon roll vilken väg du tar.” Många känner igen svaret som sjuåriga Alice får av katten i Lewis Carrolls bok Alice i underlandet från 1865 när hon frågar efter vägen. Betydelsen av att vara tydlig och konkret när det gäller målen för en verksamhet kan inte underskattas. I en tid där nästan all information är tillgänglig för alla blir det allt viktigare att alla i organisationen förstår vad det är som är viktigt – och vad som inte är det.

Inför hösten drar många igång sin affärsplanering för kommande verksamhetsår. I samband med det så finns det några saker att särskilt tänka på när det kommer till målsättning och strategiarbete.

Det är alltför vanligt att mängden mål och ambitioner är så många att det i princip blir omöjligt att veta vad som verkligen är viktigt. Nya mål tillkommer utan att gamla rensats ut. Allt blir till slut prioriterat. Konsekvensen av det är inget blir riktigt viktigt och att allt kan motiveras med hänvisning till något av målen, även om de står i konflikt med varandra. Vi brukar tala om ”the vital few” och ”the trivial many”.

Ett exempel är de vanligen förekommande målen på lönsamhet och tillväxt. Om man inte klart och tydligt förklarar hur de hänger samman kan det lätt bli så att någon tycker att det är rimligt att sälja hundra kronor för nittio. Målet på volym är uppnått men inte målet på lönsamhet. Det inbördes förhållandet är avgörande för målens vägledande effekt.

Mening ända ut till frontlinjen

Syftet med mål är ju att de ska vara vägledande för organisationens beteende. Det innebär att målen måste vara relevanta, dvs. driva verksamheten mot rätt håll, och begripliga, alltså att den som ska utföra arbetet förstår hur det påverkar honom eller henne. Om målet är en given avkastning på sysselsatt kapital så är det inte helt enkelt för dem som jobbar i frontlinjen att veta hur det påverkar dem. För att mål ska bli omsatta i praktiken så måste de brytas ned på ett sådant sätt att de får mening för varje nivå i organisationen – ända ut till frontlinjen.

För det krävs att mål inte sätts direkt på mål. Istället så måste mål på en nivå konkretiseras i ett antal kritiska framgångsfaktorer, strategier. I målarbetet ingår att definiera vad som krävs för att dessa mål ska uppnås. Med det menas inte exakt hur det ska gå till utan mer principiellt hur målen ska uppnås. Om man har ett mål om ökad vinst så är det nödvändigt att definiera om det ska ske över volymtillväxt eller ökade marginaler – eller både och – och principerna för det (produktivitet, pris, nya marknader etc).

Först när dessa kritiska framgångsfaktorer definierats kan nästa nivå påbörja sitt målarbete. Det sker då med utgångspunkt i dessa – inte i målen. Frågan blir då vilka mål som blir relevanta att sätta för att säkerställa att de kritiska framgångsfaktorerna ska kunna säkras. Processen fortsätter till dess att mål kan sättas för individer som sedan har att formulera hur de bäst ska agera för att nå sina mål.

I en högpresterande organisation klarar varje individ av att själv svara på frågan om denne gjort ett bra jobb eller inte. Varje dag. I ett sådant sammanhang är målen så tydliga att det är lätt att avgöra hur dagen eller veckan varit.

Sammanhang som skapar energi och stolthet

För en långsiktig uthållighet och prestation krävs att organisationen får ett sammanhang som ger energi och skapar stolthet. En tydlig affärsidé, en mission och/eller en vision fyller det syftet. Orden spelar betydelse liksom de historier som berättas i en organisation.

Det är stor skillnad att arbeta för ett bussföretag i största allmänhet eller för ett företag som har som sin ledstjärna att ”förenkla människors vardagsresor” (Nobina). Det är stor skillnad att arbeta för en e-bokhandlare i största allmänhet eller för en som har som vision att ge sina kunder ”every book ever written in your hand within 60 seconds” (som var Amazon.coms ursprungliga vision när de drog igång 1995).

Affärsplanering kräver en balans mellan ledning och hela verksamheten. De övergripande målen och spelreglerna måste sättas av dem som har helhetsperspektivet. Men kunskapen om hur det ska göras ligger i händerna på dem som faktiskt gör det. Ju fler som blir delaktiga i processen desto högre precision och engagemang. Det kräver tid och tålamod och det ställer krav på disciplin och ett väl definierat arbetssätt.

Vad ska vi vara för vem?

Ytterst måste varje verksamhet kunna besvara den enkla frågan: Vad ska vi vara för vem och vad ska vi göra för dem? Forskning visar att de företag som bäst hanterar sina strategier också presterar bäst. Så långt är nog alla med. Men svaret på frågan om vad som skiljer ut dem är något mer överraskande. Det visar sig nämligen att det inte är det strategiska innehållet som i sig är den stora vattendelaren. Istället är det gemensamma draget hos överpresterarna at deras strategier är tydlig, begripliga och förstådda av alla i organisationen.

Det bästa testet på om vi förmått göra våra mål och strategier begripliga är inte att ställa frågan till kollegorna om de vet vad vi ska göra. Det ultimata testet är det omvända: Har du koll på vad det är du inte ska göra? Om du organisationen vet det så har ni kommit en god bit på väg mot mästarklass. Inför höstens strategiarbete kommer här en liten kom-ihåg-lista.

  • Begränsa antalet mål och gör en ”inte-göra-lista”
  • Säkerställ deras inbördes relationer
  • Arbeta hårt med de kritiska framgångsfaktorerna (strategierna)
  • Sätt inte mål på mål
  • Formulera den långsiktiga ambitionen: En energigivande vision
P.S.

Endast tjugotre exemplar av originalupplagan av Alice i underlandet återstår, varav arton ägs av bibliotek. 1998 såldes ett exemplar för 1,5 miljoner dollar, vilket är det högsta pris en barnbok någonsin betingat. Några år senare sålde brittiska Sotheby’s en samling brev, fotografier och manuskript som tillhört Alice Liddell – flickan som är den verkliga förlagan till bokens titelfigur – för närmare 2,8 miljoner dollar. Kanske läge att försöka komma över ett exemplar av första upplagan av Robert Galbraiths (som ju visade sig vara Harry Potters författare J. K. Rowling) bok The Cuckoo’s calling? 

Recommended Posts

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.