In Affärsmodellbloggen

Vår bästa tid är nu sjöng Jan Malmsjö redan 1984. De orden har kanske aldrig passat så bra för hållbart företagande som nu, år 2016. Den 4:e november i år började Parisavtalet gälla, vilket bland annat innebär att temperaturmålet skärps och att utsläppen ska minskas. Detta betyder att det är hög tid för svenska företag att ställa om sina verksamheter för att bli hållbara. Det innebär också att företagsklimatet för hållbara satsningar kommer förbättras i takt med att företag och stater accelererar sitt hållbarhetsarbete. För att vara med och ta täten i detta stora skifte gäller det att börja nu. Hållbarhet kommer bli allt viktigare för att skapa legitimitet bland kunder och investerare.

Att bli mer hållbar är dock lättare sagt än gjort. Det är ofta svårt att veta var man ska börja eftersom ämnet är så stort. För att nå effekterna av en hållbar strategi krävs därför att man konkret kan koppla strategier och initiativ till sina affärsmodeller. Nästa steg är att bedöma vilka komponenter i affärsmodellerna som är hållbara och vilka som behöver förändras. Steget från vetenskapliga definitioner till de olika komponenterna i en affärsmodell kan tyckas oöverstigligt långt. Det kan även vara svårt att bedöma vilka förändringar i verksamheten som ger den största nyttan relativt insatsen. Det är därför enkelt att nöja sig med några få stegvisa förbättringar för att till exempel minska energiförbrukningen något. För att nå radikala resultat krävs dock att man vågar ifrågasätta affärsmodellens grundlogik. Om stommen som affärsmodellen bygger på inte är hållbar kan inte heller affärsmodellen bli hållbar.

Återuppfinn inte hjulet

En lösning på denna utmaning finns i historien för affärsmodellsinnovation. Historiskt har affärsmodeller utvecklats genom att man skapar nya kombinationer av existerande idéer och koncept. Enligt författarna till boken The Business Model Navigator har 90 procent av alla framgångsrika innovationer kommit till på detta sätt. Detta innebär att man kombinerar komponenter från olika affärsmodeller eller applicerar befintliga på en ny bransch eller marknad. Författarna har identifierat totalt 55 mönster för affärsmodeller, och de flesta framgångsrika innovationerna kan spåras tillbaka till något av dessa mönster. Det finns alltså ingen anledning att återuppfinna hjulet i strävan att förnya sina affärsmodeller. Istället bör man ta inspiration av det som visat sig fungera tidigare.

En av de mest klassiska och kopierade affärsmodellerna är Henry Fords massproduktionsmodell. Genom att börja producera bilar på löpande band kunde Ford dramatiskt öka produktiviteten. På så sätt kunde han möjliggöra en masskonsumtion av sin produkt. En annan är den så kallade razor and blade-modellen där Gillette var pionjärer. Affärsmodellen bygger på att sälja grundprodukten, i detta fall rakhyveln, billigt och istället ha höga marginaler på rakbladen. Detta lockar nya kunder med en billig produkt, och genom att låsa in dem till sina förbrukningsartiklar kunde Gillette tjäna mycket pengar på varje kund under lång tid framöver.

Take-make-waste är inte hållbart

Många av dessa affärsmodeller bygger dock på en ohållbar logik som ofta grundar sig på ett take-make-waste-tankesätt. Detta innebär att man strävar efter att maximera försäljningsvolymen utan att ta något ansvar för produkten efter att den hamnat i kundens händer. Många av de historiskt framgångsrika affärsmodellerna har därför inte någon stor potential i att skapa framtidens hållbara affärsmodeller. Kan vi ändå ha nytta av att känna till dessa mönster och hämta inspiration från tidigare exempel för att bli mer hållbara som företag? Svaret på detta är ett tydligt ja. Det finns en mängd exempel på hållbara framgångsrika affärsmodeller. Genom att analysera dem kan vi hitta nya mönster som kan ligga till grund för dagens hållbara affärsmodellinnovationer.

Produkter säljs som tjänster, och blir mer virtuella

Ett exempel på ett hållbart mönster som lämpar sig för fysiska produkter är product-as-a-service. Detta mönster innebär att tillverkaren säljer en tjänst till kunden, men fortfarande äger själva produkten. Philips är en aktör som använder denna affärsmodell i belysningsbranschen genom att sälja ljus som en tjänst. De förser bland annat hela Schiphol flygplats i Amsterdam med belysning genom ett samarbete där Schiphol endast betalar för det ljus de använder. Denna affärsmodell ger tillverkaren incitament att designa produkter som håller längre och går att återvinna. Eftersom de inte är beroende av att sälja ett visst antal enheter kan de skapa en design som gör det enkelt och effektivt att laga och byta ut komponenter utan att behöva byta hela produkten. Med ansvar för hela ljussättningen och dess funktion på flygplatsen får Philips också möjlighet att utnyttja sin kompetens för att ta ett helhetsgrepp kring att skapa en optimal ljusmiljö för resenärerna.

Ett annat mönster i hållbara affärsmodeller är physical-to-virtual. Detta mönster innebär att man eliminerar hela eller delar av den fysiska produkten eller infrastrukturen för att istället tillhandahålla samma funktion virtuellt. Ett svenskt företag som tillämpar denna affärsmodell är Kivra. Kivra erbjuder en digital brevlåda där företag och myndigheter på ett säkert sätt kan skicka post till privatpersoner. Genom Kivras digitala tjänst kan man helt eliminera delar av den fysiska postgången. Ju fler avsändare och mottagare som ansluter sig desto färre fysiska brev behöver skickas.

Good artists copy, great artists steal

Detta är bara två av många exempel på hur hållbara mönster i affärsmodeller växer fram. I takt med att fler och fler företag ställer om till en hållbar verksamhet kommer floran av hållbara affärsmodeller att öka. Genom att utnyttja affärsmodellernas tendens att återuppstå i nya kombinationer och branscher finns mycket att vinna. Att ta inspiration av hållbara företag och deras affärsmodeller i det egna arbetet kan fungera som ett sätt att säkerställa hållbarheten i en potentiell förändring. Det kan även fungera som en förlaga för innovation och skapa energi och tilltro till faktumet att det är möjligt att bli hållbar. Som Picasso en gång sade, good artists copy, great artists steal!

På Cordial har vi jobbat med strategisk affärsutveckling i över 15 år. Vi vågar säga att vi över dessa år har blivit bra på att säkerställa att vi får ihop affärsmodeller som inte bara är bra på pappret utan är realiserbara och kan förverkligas hela vägen ner i processer och stödjande strukturer. Vi kan hjälpa dig med att utvärdera och innovera dina affärsmodeller ur ett hållbarhetsperspektiv. Dessutom kan vi säkerställa genomförandet i den nödvändiga förflyttningen. Läs gärna vidare om våra erbjudanden under Business Model Innovation.

 

Senaste inläggen

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.