In Affärsmodellbloggen, Business Models & Offerings

I en inte alltför avlägsen stad växlar ett dyrbart konstverk händer. Varken köparen eller säljaren har träffats tidigare men konstverkets autenticitet kan ändå styrkas och köpet utförs utan risk för bedrägeri. Både köparen och säljaren förblir anonyma för omvärlden.

I ett inte alltför avlägset land som tidigare har haft problem med korruption räknas rösterna efter gårdagens val. Detta sker utan någon centraliserad statlig inblandning, och rösterna kopplas automatiskt till enskilda individer vars identiteter förblir anonyma. Valresultatet är obestridligt.

I en inte alltför avlägsen framtid sker alla globala banköverföringar i realtid utan några extra bankdagar. Bankerna kan även handla valutor utan fördröjning till optimala valutakurser för en bråkdel av dagens kostnad. Alla dessa transaktioner görs spårbara och statistik lagras för att myndigheter ska kunna hålla reda på hur kapital förflyttas. Samtidigt förblir de enskilda parternas identiteter anonyma.

Teknologin som gör allt detta möjligt är ingen mindre än blockchain – en distribuerad digital databas som pålitligt och anonymt registrerar digitala transaktioner. Och blockchain kommer inte enbart revolutionera framtidens digitala transaktioner, teknologin kommer troligtvis utgöra grunden för nästa steg i den digitala transformationen.   

Men vad är blockchain?

Blockchain kan ses som motsatsen till de centraliserade banker och institutioner som fungerar som en förtroendeingivande mellanhand för transaktioner och avtal. Istället är blockchain en ”förtroendelös” teknologi. Den bygger på ett stort nätverk av användare som har tillgång till alla transaktioner som någonsin skett inom nätverket. För att illustrera hur blockchain fungerar ska jag dela med mig av ett exempel:

Lisa vill skicka pengar (exempelvis bitcoins, det finns flera andra kryptovalutor) till Lars. Informationen om beloppet, mottagaren och avsändaren lagras kryptografiskt i ett block tillsammans med andra transaktioner som skett de senaste 10 minuterna. Sedan tävlar så kallade miners (medlemmar i bitcoinnätverket som har tillgång till mycket stor datorkraft) om att validera dessa transaktioner. Detta gör de genom att applicera matematiska formler på blocket och skapa en så kallad hash. En hash är en slumpmässig kedja av siffror och bokstäver som fungerar som ett vaxsigill för blocket och bekräftar informationens pålitlighet. Den miner som först lyckas validera blocket vinner ett antal bitcoins, vilket fungerar som incitament för att fortsätta upprätthålla nätverket. Det validerade blocket tidstämplas och läggs till i den obrutna kedjan av alla tidigare block och Lisas transaktion verkställs.

Poängen med detta distribuerade transaktionssystem är att det i praktiken är omöjligt att hacka eller manipulera. För att hacka en specifik transaktion i ett specifikt block krävs att hackaren lyckas forcera alla block i hela kedjan. Och detta för samtliga användare av nätverket samtidigt. Till skillnad från en bank med en centraliserad databas över transaktioner är varje individuellt block otillräckligt för att kunna mixtra med enskilda transaktioner. Detta skapar förutsättningar för helt nya paradigm inom framförallt fyra affärsområden; betalningar, Internet of Things (IoT), kontrakt och identitet.

Kryptovalutor möjliggör äkta Peer-to-Peer-transaktioner

På liknande sätt som bankerna en gång i tiden revolutionerade världen genom att centralisera kontant- och kredithantering kan kryptovalutor göra detsamma. Men istället för att stärka bankernas position som vitala institutioner på världsmarknaden har kryptovalutor potential att fullständigt rasera deras ställning. Genom avgiftsfria, säkra och transparenta transaktioner kan privatpersoner såväl som juridiska personer föra över valutor till varandra på bråkdelen av den tid det tar idag. Just därför utforskar många banker möjligheterna att införliva kryptovalutabaserade tjänster i sina verksamheter.

Smart egendom möjliggör verifiering och spårbarhet av både fysisk och digital egendom

Till och med år 2020 förväntas 50 miljarder smarta enheter gå online. Med så många enheter uppkopplade till IoT skulle enbart det data som skapas, skickas och lagras utgöra enorma kostnader. Även problematiken kring spårning, säkerhet och styrning av alla dessa enheter blir en allt större nöt att knäcka. Men med blockchain kan miljardtals enheter hanteras och spåras samtidigt utan någon central styrning. Ett exempel är IBM Watsons IoT-plattform som möjliggör att uppkopplade enheter skickar data till privata blockchains. Inom dessa blockchains  kan utvalda affärsparter komma åt och tillföra IoT-data för exempelvis självkörande bilar.

Smarta kontrakt möjliggör programmerbara och självverkställande kontrakt

Smarta kontrakt är programmerbar kod som är kapabel till att främja, verkställa och tillämpa överenskommelser mellan två eller flera parter. Hela processen är automatiserad och kan användas som komplement eller substitut till traditionella legala kontrakt. Det smarta kontraktet programmeras och distribueras via blockchain för att verkställas när de förprogrammerade premisserna uppfylls. Ett område där smarta kontrakt i framtiden skulle kunna appliceras är musikindustrin. Inom musikindustrin äger antingen artisten eller skivbolaget rättigheterna till musiken som produceras. Genom smarta kontrakt kan dessa rättigheter upprätthållas genom att royalties automatiskt betalas ut vid exempelvis nedladdning eller distribution av digital musik.

Blockchain möjliggör identitetsverifiering, auktorisering, och styrning för att motverka bedrägerier

Oavsett om det handlar om sjukvård, bankverksamhet eller e-handel är identitetsauktorisering en central del av vårt samhälle idag. Dagens system som bygger på lättöverkomliga koder, centralt lagrade lösenord eller fysiska kort har inte stoppat identitetsstölder eller bedrägerier. Med blockchain kan digitala identiteter, pass, födelseattester med mera skapas och verifieras med digitala signaturer. Till skillnad från fysiska signaturer, eller lösenord, är digitala signaturer mycket svåra att förfalska då de enbart genereras och används en gång per autentisering. Med dessa kryptoidentiteter möjliggörs en ny era av säkra och verifierbara autentiseringar inom allt ifrån e-handel till säkerhetskontroller.

Blockchain-teknologin skapar onekligen nya infrastrukturella och innovativa möjligheter i den digitala tidsåldern. Och trots att det fortfarande finns stora hinder, såväl sociala och legala som tekniska och ekonomiska, pekar mycket på att teknologin kommer få sitt stora genombrott under 2020-talet. Och när den gör det kommer många företag behöva ställa sig samma fråga som vid Internets genombrott under 1990-talet – hur ska vi anpassa oss till detta nya paradigm?

Under årets upplaga av Business Model Finance berättar Johan Toll, Head of Blockchain Technology på Nasdaq, mer om ämnet. Missa inte det!

Recommended Posts

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.