In Affärsmodellbloggen

Det moderna företaget är mycket komplext. För att kunna hantera stora mängder information, analyser, beslut och koordination av medarbetarnas arbete krävs väl genomtänkta stödjande strukturer i form av affärsmodeller, processer, organisation och därtill ett ledarskap som har förståelse för helheten. På Cordial kallar vi denna helhet för Affärsarkitektur. De som har ansvaret för att utveckla denna arkitektur är affärsarkitekter. Ytterst vilar ansvaret för affärsarkitekturen på VD som inför styrelse och ägare har uppdraget att genomföra de valda strategierna.

I detta inlägg på Affärsmodellbloggen tittar vi närmare på vad arkitekturarbete är och vad det innebär och vilka utmaningar som måste övervinnas. Rätt hanterad så är det en process som utvecklar en affärsarkitektur som effektivt överbryggar gapet mellan strategier och strukturer och levererar ökat kundvärde.

Arkitekter, både de som uppför byggnader och de som designar affärsarkitekturer, arbetar vanligtvis med ritningar som beskriver både nulägen och potentiella framtida tillstånd. Men trots att arkitektur för företags- och organisationsutveckling är en mycket yngre disciplin än i byggnadskonsten, varifrån begreppet är hämtat, har ändå svenska företag kommit en bra bit på vägen med sitt arkitekturarbete. Tillämpningen av arkitektur, både som begrepp och i dess innebörd, är dock ganska heterogen. Vissa organisationer har kommit förbi den initiala fasen och tagit sig en bit upp på mognadstrappan, medan ytterligare andra endast ser arkitektur som ett nödvändigt ont i sina IT-projekt eller till och med ett ”buzz word” utan praktisk verklighetsförankring. I andra företag är arkitekturarbetet starkt internt fokuserat eller till och med introvert. I dessa fall har arkitekten inte identifierat kunden för arkitekturen eller misslyckats med att beskriva (och kvantifiera) värdet av arkitekturarbetet. I de mest skrämmande exemplet vi har sett har arkitekterna till och med byggt stuprör i arkitekturförmågan, vilket har försvårat samordningen och i förlängningen cementerat oförmågan att skapa bestående värden av arkitekturen.

Även om man kan se en utveckling inom arkitekturområdet, särskilt på senare år, återstår mycket arbete innan svenska bolag kan luta sig mot arkitekturen som en möjliggörare i den internationella konkurrensen. Ett bolag med en utvecklad arkitekturförmåga lyckas bättre långsiktigt än jämförbara bolag som saknar förmåga att se till helheten och bygga de rätta stödjande strukturerna. Vägen dit är emellertid lång och kantad av många utmaningar.

En utmaning med nyttan av arkitekturarbete är att den är såväl omfattande och komplex som tidsfördröjd. Omfattande för att vi påverkar helheter; många gånger visualiserar vi förflyttningar som rör hela eller åtminstone stora delar av bolag. Den arkitektur vi bygger ska användas till att fatta beslut. Ibland är dessa beslut strategiska i sin natur, ibland avser de endast utveckling och ibland påverkar de främst den operativa delen i verksamheten. Olika arkitekturer behöver byggas för att de på ett ändamålsenligt sätt ska kunna understödja beslutet. One size doesn’t fit all!

Så långt inga konstigheter, men utmaningen växer när man inser att man inte bara behöver bygga rätt arkitektur för att kunna stödja beslutet här och nu utan samtidigt säkerställa att det går att vidareutveckla arkitekturen så att framtida beslut går snabbare att fatta. Ibland behöver man alltså ta en liten omväg för att vara i en bättre position tills nästa beslutsunderlag. Som arkitekt söker vi alltså investera i realoptioner – eller möjligheten att agera i framtiden – hos våra sponsorer. Detta ställer stora krav på ekonomisk förståelse hos både på arkitekten som sponsorn kring de vägval som behöver göras.

Sist men inte minst kan det vara ett tidsmässigt glapp mellan det att arkitekturen skapas och att värdet av arkitekturen faktiskt realiseras; en viss målbild kan vara många år bort att realiseras medan kostnaderna är fullt verkliga redan idag. Denna egenskap innebär att det är mycket viktigt att kunna kvantifiera och kommunicera nyttan av arkitekturarbetet, vilket vanligtvis görs igenom det business case som kontinuerligt uppdateras under förändringsarbetet.

Om ett företag har – eller inte har – en väl fungerande arkitekturförmåga handlar således inte om att det har eller saknar en viss organisatorisk avdelning eller roll inom organisationen. Det handlar snarare om att ha de rätta förutsättningarna att effektivt utveckla företagets stödjande strukturer så att de går i takt med de valda strategierna. Att överbrygga gapet mellan strategi och struktur är en av de största utmaningarna för alla företag idag, både i Sverige och globalt. De företag som över tid lyckas skapa ett resultat på sista raden är de som genom sitt arkitekturarbete ser och förstår helheten, och kanske ännu viktigare; de har förmågan att utveckla och framgångsrikt implementera nya strategier.

Recommended Posts

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.